Gå vidare till produktinformation
1 av 1

Page 28 - HBTQ-bokhandel och kulturscen

Brand - MAT nr 4 2022

Ordinarie pris 75 SEK
Ordinarie pris Försäljningspris 75 SEK
Rea Slutsåld
Skatt ingår. Frakt beräknas i kassan.

En sak är säker: Kärleken går genom magen. 
Om du vill snärja din käresta – bjud på mat. 
Om du vill få den utomparlamentariska vänstern att samarbeta – be dem skriva om mat. 

Berättelser om att äta mat, laga mat, hata mat, inte ha någon mat, odla mat, transportera mat och vägra mat har strömmat in. Vi välkomnar er till bords, till en buffé av matberättelser. 

Vi bär alla på matminnen. Dofter, smaker, förnimmelser av hur maten kändes i munnen, människorna vi åt tillsammans med. Det kan vara välbekanta smaker som släpper in oss i en gemenskap, knyter oss till en specifik plats och ger oss sammanhang. Det kan vara recept som gått i arv i generationer eller mellan vänner.

Mat kan också vara en symbol för olikhet. 
Den kan påminna om uppryckta liv, om att känna sina rötter någon annanstans. Maten kan då bli ett sätt att minnas, att färdas till en annan plats, att ta tillbaka en del av sig själv. 

Vad och hur vi äter är alltid villkorat. Att tala om matregimer är ett sätt att benämna den politik som styr vad som produceras och hur maten blir till varor som ska fraktas, skattas och säljas. Matregimen styr vilka som får köpa maten och till vilket pris. Mat är big business. 

Matproduktionen är en avgörande del av den rådande ekonomiska ordningen. Homogena fält av tuktade grödor breder ut sig över jordens yta. Det var de som skulle rädda oss från svält och kris, men priset betalas i form av den biologiska mångfaldens massdöd. Samtidigt svindlar fröbolagen fattiga småbönder med sina infertila utsäden. Samtidigt går människor fortfarande hungriga. 

Hungern har också blivit ett kampmedel. 
Genom hungerstrejken har den som försatts i fångenskap kunnat ta tillbaka sin agens. 
Den kan koppla samman den egna kampen med kamratens i cellen bredvid och till rörelser bortom fängelsets murar. Med livet som insats används svälten som rop på solidaritet.

Vi utforskar kamperna för att ta maten tillbaka. Genom lokal matproduktion, folkbildning, och markockupation kopplas matkamper samman i en global rörelse. Vi ser exempel där praktik går hand i hand med systemkritik. 

Vi hittar inspiration till alternativa levnadssätt bland bångstyriga växter, som vägrar låta sig drivas upp enligt kapitalets önskemål. Vi söker potentialer i de multinationella matföretagens rum. Med hjälp av dem föreställer vi oss nya former av frihet – nya former för att laga mat, äta mat och dela mat. 

I stunder då solidaritet kan kännas abstrakt och avlägset kan maten innebära ett konkret sätt att visa omsorg. Både för oss själva och till varandra. Runt maten ska vi samlas, och brödet brytas kamrater emellan. Vi hoppas att det ska smaka